Gunnar Cyrén

Svensk formgivnings nestor. Föddes 1931 i Gävle och intresserade sig till att börja med för guld- och silversmide. Han ansökte som 15-åring till metallinjen vid Högre Konstindustriella skolan i Stockholm, men för att bli antagen där krävdes på den tiden att han uppvisade ett läkarintyg på att han inte hade handsvett. Ett sådant intyg införskaffades och redan 1951 fick han gesällbrev som guldsmed för att 1956 erhålla ett sådant även som silversmed. Han utbildades även vid Kölner Werkschule i Tyskland.

Gunnar Cyrén och Orrefors

Gunnar Cyrén arbetade därefter några år med ädelmetallerna men kom 1959 till Orrefors glasbruk, där  han snabbt blev väldigt produktiv, bland annat med sin servis Sofiero och med Popglaset i starka benfärger, inspirerade av akvariefiskar samt  serierna Kolonn 1964, Frescati, London och Måtta 1969, Helena 1977, Antiqua 1980, Blanche 1984 och Garbo 1992. Till Nobelutdelningens 90-årsjubileum 1991 designade han både glas och bestick, vilka belönades 1992 med utmärkelsen Utmärkt Svensk Form. Därutöver producerade han mängder av konstglas och silver- och guldarbeten.

Gunnar Cyrén slutade hos Orrefors glasbruk 1970 och ägnade sig några år åt industridesign av bruksföremål i rostfritt stål och plast för  Dansk design Ltd i USA. Han återkom dock till Orrefors och fortsatte sin glasdesign. Han formgav utsökta små silverskrin med kristallock, fåglar i både silver och glas och har dessutom designat smycken till sin fru Birgitta och även till kungen som present till drottning Silvia. Utöver detta målade han på glas och designade en medalj med en bubbla, i vilken svensk luft var inblåst, till friidrotts-VM 1995 i Göteborg. Han är dessutom känd som jazzmusiker. Han tycks vara outtröttlig.

1962 erhöll Gunnar Cyrén Kungastipendiet, Lunningpriset 1966 och Prins Eugen-medaljen 1988. Han finns representerad på museer i bland annat Tyskland, USA och Australien. Han är utnämnd till professor. I Gävle på Länsmuseet har det skapats ett Cyrénrum till hans ära.